Nu ska jag skriva om ngt som många tycker är otäkt men många känner såhär.  Såhär kände jag för ett par år sen

Du är den enda vännen jag har

Jag kommer till dig när allt

När allt känns skit

När jag inte kan andas

Du får mig lugn

Lugn när jag ser ditt vackra utseende

Jag vet att du inte borde vara min vän

För du skadar mig

Men jag är olycklig utan dig

Du är som min drog

Min vän rakbladet

Fixar inte det här att leva med CP.

Fixar inte leva livet

Livet som handikappad

Det är för svårt

Jag vill inte leva med CP mer

Jag vill kunna springa

Jag vill kunna prata med munnen

Vill leva som en vanlig tjej

Och inte med en CP

Fixar inte det här men jag måste

En dikt om ätstörning och omgivningen som jag skrev för ett par år sen

Jag dör inte om jag inte äter på en dag

Jag kan inte äta för då får jag ångest

Vet du hur det känns?

Känslan som jag får är hemsk

Jag får ingen luft

Det känns som mat är över mig

Jag kan inte svälja för jag tänker 

Tänker att jag går upp i vikt då

Är det så farligt om jag inte äter alltid?

Det är bättre än ångest

Ett bildklipp som jag gjorde

Till en mycket speciell vän! Hoppas du gillar den! <3

Ingen kan säga att du är dum mot mig

Ingen kan säga något längre

För jag är så trött på att höra folk snacka skit

Vad vet dom?

Var dom med

Med när ingen fick komma nära

Nära för jag hade panik

Var dom med och såg när du lugnade mig

Nej dom var hemma

Ingen kan ta ifrån dig från mig längre

För då skriker jag

Vännen du är min ängel!

En kärleksdikt kanske såhär i solen? :p;)

Du är min hör du det

Jag vet att jag kan vara jobbig ibland

Och jag vet att du hatar mig ibland

Men älskling

Jag älskar dig oerhört mycket

Varje gång vi åker ifrån varandra så gråter

Gråter mitt hjärta så oerhört mycket

Jag vägrar låta dig gå!

Älskar dig älskling!

En dikt om att inte få flytta till en annan stad.

(OBS Den är dålig poetiskt, jag vet.)

Jag vet att du är rädd

Rädd för att allt ska bli rörigt

Jag vet också att jag blev dålig sist jag flyttade

Men är det bättre att jag mår dåligt

Dåligt för att jag inte har några vänner i Tranemo

För det har jag inte

Snälla låt mig flytta till Göteborg

Snälla jag ber dig!

Min ångest börjar bli olidig

Den känns som en kniv i hjärtat

Så varför plåga mig mer?

Jag hatar dig Tranemo

Du har inte varit där för mig

Du såg på när jag blev mobbad

Hatet jag känner mot dig går inte beskriva med ord

Hatet som jag bär är så jobbig

Så jobbig så om du levde

Om du levde så skulle jag strypa dig!

Tranemo, du är min fiende!