Direktlänk till inlägg 30 maj 2016
Nu har jag varit utan bita mig på handen i ca ett halvår men nu har jag inte kunnat stå emot. Har bitit hål på mitt ärr. Jag hatar mig för mycket att bry mig, bara jag känner den härliga befrielsen jag får när jag biter mig. Jag vet att för någon som inte är självskade så låter det helt befängt. Det är svårt att förklara på något bra sätt hur det befriar mig att skada mig. Tänk att du har så ont i huvudet så du har hellre ont i armen istället. Så är det för mig men jag har så ont i själen istället för huvudet.
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 2525951260"
Kod för att importera min blogg till Nouw: 2525951260
Ingen tycker om mig för den jag är Jag måste alltid vara någon som Som jag inte är Jag hatar mig för jag inte vågar säga ifrån För jag är rädd att människor inte kan ta vad jag säger. Jag hatar mig! ...
Jag kan inte vara med mer Med på din tortyr Det känns som tortyr när du tror att Att jag vill visa mina nya sår för dej Jag ville ju ha en kram Det känns som tortyr när När du säger att jag får hålla ut Jag kan inte hålla ut längre Det går...
Om ni vill mig är adressen info@diktboken.nu <3