Direktlänk till inlägg 23 februari 2016
Nu ska jag berätta för er som undrar varför jag lägger upp mina personliga dikter publikt. Under många år har jag skrivit om depressioner och sånt som inte alla vill läsa. Kanske för att det är svårt, påminner om något eller att en närstående mår så. Jag har även sett att många säger dem känner igen sig i mina dikter. Dem kanske mår som jag eller har gjort det. Den drivkraften som det ger mig att JAG kan kanske vara till tröst, kanske till hjälp för någon. Det är därför jag bestämde mig för lägga ut dem publikt.
För er som inte gillar det. Sorry jag tänker inte sluta skriva mina dikter publikt bara för ni tycker att dem är för personliga. Jag vet att dem är personliga och ja just nu mår jag inte alls bra. Men vet ni Vad? Många mår som jag. Dem kanske inte visar det men dem mår dåligt. Då är det skönt att läsa att någon annan mår som en själv, att man inte är själv om att ha självmordstankar, ångest, självskadebeetende eller något annat. Det kan ge en tröst!
Tack för er förståelse
Carro
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 2525951260"
Kod för att importera min blogg till Nouw: 2525951260
Ingen tycker om mig för den jag är Jag måste alltid vara någon som Som jag inte är Jag hatar mig för jag inte vågar säga ifrån För jag är rädd att människor inte kan ta vad jag säger. Jag hatar mig! ...
Jag kan inte vara med mer Med på din tortyr Det känns som tortyr när du tror att Att jag vill visa mina nya sår för dej Jag ville ju ha en kram Det känns som tortyr när När du säger att jag får hålla ut Jag kan inte hålla ut längre Det går...
Om ni vill mig är adressen info@diktboken.nu <3