Direktlänk till inlägg 2 april 2011
En dikt jag skrev när jag mådde dåligt
Jag tittade ut över kanten
Allt försvann
Det fanns bara bron och jag
Järnvägen låg så långt där nere
Ån slingrade ut síg i sjön på andra
sidan vägen
Jag tittade ut över kanten på gång efter gång
Men det var
räcket som stoppa mig
Det dumma räcket
Som var för kanten
Det fula rostiga gamla räcket
Tårarna trillade en efter en
Jag blundade hårt
Så hårt så att det gjorde ont
Jag hörde välbekant röst inom mig
Han sa Kom
kom min älskade
Tårarna trillade snabbare
Jag försökte svälja hårt
Det var ingen idé
Tårarna bara rann och rann
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 2525951260"
Kod för att importera min blogg till Nouw: 2525951260
Ingen tycker om mig för den jag är Jag måste alltid vara någon som Som jag inte är Jag hatar mig för jag inte vågar säga ifrån För jag är rädd att människor inte kan ta vad jag säger. Jag hatar mig! ...
Jag kan inte vara med mer Med på din tortyr Det känns som tortyr när du tror att Att jag vill visa mina nya sår för dej Jag ville ju ha en kram Det känns som tortyr när När du säger att jag får hålla ut Jag kan inte hålla ut längre Det går...
Om ni vill mig är adressen info@diktboken.nu <3